Sjöstjärnans Ridläger

Idag fick jag veta att jag har fått praktikplats på Sjöstjärnan i sommar! :D Jag åker direkt efter skolan slutar och ska vara där i 10 dagar under deras midsommarläger. Tanken är att de ska se om jag möjligtvis kan bli ledare där framöver - något som jag velat sedan första gången jag var där 2004 :D Jag är helt såld på stället, det är så fint där och det påminner mig bara om sommar. Senast jag var där på läger var för tre år sedan, och även om jag inte velat åka på läger där sedan dess så saknar man det verkligen. Jag har så mycket minnen därifrån som spökkvällar, baddagar, solnedgångsritt, barbackaturer och mysiga ponnyer - man kan inte låta bli att tycka om stället! Dessutom var det på ett läger 05 som jag och Catrin började lära känna varandra bättre, vilket minst sagt har ändrat mycket i mitt hästliv!Jag och Jasmine på avslutningen 04 - jag är 11 år och ser ledsen ut för att jag måste åka hem ;)
En fruktansvärt söt bild på Catrin och Medusa, 05 Jag och Fever badar, 06

Som pricken över i:et så står ponnyn Fever där på somrarna, som är den första häst jag och Catrin hade tillsammans. Första hästen är speciell för många, och så även för mig. Jag har saknat den här lilla ponnyn något fruktansvärt, och mest jobbigt var det förra året när vi fick hålla på och byta häst hela tiden och aldrig fick den där speciella kontakten med någon av dem. Även om Fever egentligen kanske inte var den perfekta första hästen för oss, bara 7 år, svårhoppad, ganska så galen utomhus och framförallt väldigt sned i kroppen så tyckte vi väldigt mycket om honom. Det var jag och Catrin som trettonåringar som valde ut honom tillsammans med våra pappor så egentligen var det bara ren tur att det blev bra i slutändan ändå.

Hela första halvåret gick ut på att få honom att spåra ordentligt, och det enda vi tränade på var i stort sett ställning och rakriktning. Eftersom han var helt sned i kroppen hade vi problem med så enkla grejer som ex. galoppfattningar, och även hoppningen gick katastrofalt till en början.

Med massor av tid och tålamod blev det allt bättre, och några månader innan vi lämnade tillbaka honom började ridningen gå bra. Han var den första hästen vi tävlade med, och är fortfarande den enda hästen jag verkligen tycker att jag visste exakt hur jag skulle rida för att han skulle gå bra (det börjar komma med Romeo nu också, men det har varit svårare). Stackarn fick stå ut med en del konstiga saker vi gjorde som vi inte skulle göra nu, vi var ju inte vana vid att ta hand om en häst utanför ridskolan. Men det gjorde att vi lärde oss massor, både inom ridningen och allt som hör till. Nu har jag inte sett Fever på snart två år, och det ska bli otroligt roligt att få se honom igen för jag saknar honom fortfarande :')

En film jag gjorde på Fever för två år sedan, innan vi lämnade tillbaka honom. Som tur är tycker jag att min ridning har utvecklats betydligt sedan dess! Eftergiften i hoppningen är framförallt bedrövlig här! Flertalet av bilderna i videon är tagna av Jolin