Häjdå

Mina 6 år på dalsjöskolan är över, och det med blandade känslor. Det är där jag har lärt mig saker, förändrats, skrattat, haft både roligt och tråkigt och utvecklats på så många sätt. Jag kommer sakna många av lärarna, och massvis av människor. Själva klassen 9c kan jag inte helt ärligt säga att jag kommer sakna, för vi är så olika och har inte alltid haft speciellt bra sammanhållning. Men vi tog oss igenom 3 år tillsammans, och vi har haft roligt! Många av personerna kommer bli sjukt saknade, och att inte gå i samma klass som Ida längre suger rent ut sagt. Klumpen i halsen har varit med under hela dagen, men det är inte förrän nu jag faktiskt känner mig ledsen.

Avslutningsvädret kunde ju knappast vart sämre, vilket var synd :( . Den tilltänkta "scenen" på skolgården fick flyttas ner, vilket gjorde att inte ens hälften av allt folk som var där varken kunde se eller höra vad som hände där framme. Det gjorde dock inte mig så mycket, eftersom jag inte sjöng speciellt bra idag. Jag var nervös, vilket hördes på min röst :S. Stipendie fick jag också för högsta betyg hihi, ett halsband :)

Ett steg i livet är nu avklarat, och jag tror inte att det finns så mycket anledning att längta tillbaka. För att uppskatta livet så mycket som möjligt är det bästa att leva i nuet. Tror Bäckäng kommer bli super, med ämnen som passar mig perfekt! Och jag kommer gå i samma klass igen som underbara Sophia, det kommer bli bäst!

Men nu är det sommarlov - det bästa som finns!